I mitt huvud snurrar hundratals planer/dagdrömmar. De gör sig så bra därinne och jag blir alldeles snurrig när jag försöker reda ut dem. Jag behöver en knuff. I vilken riktning som helst. Jag skulle kunna göra vadsomhelst, vara varsomhelst. Egentligen. Livet går inte att planera, livet bara blir. Det behövs så lite för att trivas, för att det skulle kunna bli bra. Gatljus. En kuperad skogsstig. Ett fik med hyfsat gott kaffe. Ett bibliotek. En second-hand affär. Leende människor. En bussstation. En tågstation. Någonstans att handla bläckpatroner, naturgodis, kassettband, limstift, anteckningsböcker, te och färsk frukt. Utsikt över hustak. En stabil internetuppkoppling. Mer än så behövs egentligen inte. Men var? Hur?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar