Hjärnan är fortfarande skapligt upptagen med det nya, men det känns lite mer som om jag landat nu, åtminstone en gnutta. Att komma till nya platser och träffa nya människor så här gör nästan alltid att jag lär mig något nytt om mig själv. Jag både gillar det och är fruktansvärt rädd för det. Jag slår ännu en gång fast; jag är inte den samma, inte den jag kanske trodde, hoppades... Men det är hanterbart, det är det alltid. Det är otroligt tacksamt att ha det kreativa att fokusera på. Jobba sig trött med det. Det är en bra plan!
Tränade idag för första gången på skolans gym och fick en sån kick. Jobbigt ja! Men så himla värt! Vad är värdare än den där känslan? Tyvärr är det något jag alldeles för lätt glömmer, men nu när det här gymmet finns att tillgå så är det ju bara skitdumt att inte utnyttja det. Bygga upp kroppen igen, slippa det där skavet i lederna, ryggen. Dags för det! Det är en bra plan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar