Tänkte bara dela med mig av en liten dikt jag hittade på i en utav mina anteckningsböcker. Den är skriven förra sommaren, på Gotland, och det är någonting jag gillar med den.
snäckskal
Tänker du på havet nu?
sand.vindar
oändlig ensamhet
Jag borde inte tycka om det
men känslan är för stor
ogripbar
Och så fort jag sluter ögonen
så finns det där
Om du följde med mig dit
om du såg det själv
vågorna. otröttliga
Den skarpa horisontlinjen
som om det verkligen fanns ett slut
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar