Det är April och snön dansar utanför fönstret. Det får mig att tänka på en fin liten dikt av min fina vän Alida (hoppas det är ok att jag lägger upp den här darl ;) Säg till annars). För nästan exakt ett år sedan satt jag på ön med skrivarlinjens nytryckta antologi i handen. Och jag var nog så nära den där flyktiga känslan lycka som man kan komma.
En liten dikt om våren
Våren smeker din rygg
Lite kallt
men du vet att det är den
I klänning, bara ben och kängor
Kliver den fram
Och doftar mylla och blöta blad
solsken och torrt damm
Den blåser dig mjukt i nacken
Du blundar och ler
vänder ansiktet uppåt
Och ber att den ska flytta in
Inte än
viskar den
Men du hör inte
1 kommentar:
Jag bara älskar den!
Skicka en kommentar