Not in Love

spelas just nu, hela hela tiden!

jullov

Vi har haft en helmysig jul jag och Kumo. Tyvärr fick jag inte med mig kameran så inga bilder, men vi var hemma hos pappa en stund och träffade mina småbrorsor och sen var vi hemma hos mamma resten av julaftonskvällen. Vi sov där också, vilket inte riktigt var meningen, men det gick bra. Han är verkligen jätteduktig och finner sig superfort i nya situationer.

De senaste dagarna har vi mest slappat. Läst, tittat på filmer man redan sett, ätit rester, gått små promenader runt kvarteret. Jullov är så himla skönt! Har självklart kvar en uppgift i psykologin som jag aldrig hann med, men jag ska göra klart den så snart som möjligt så att jag kan njuta av lovet till 100%.

New era

Nu har Kumo bott här i en vecka. Jag tycker redan att han har blivit lite större. Tillvaron ter sig ganska så annorlunda med en hundvalp, på ett bra sätt. Fokuset är flyttat, sömnen funkar, tiden flyter. Det är bra! Kunde inte vara bättre faktiskt!

Dagens tips:

Tappa inte bort plånboken! Jag gjorde en riktig klassiker i lördags när vi åkte ner för att hämta Kumo och glömde plånkan på biltaket när jag tankade. Det dumma var att jag samtidigt som jag la plånboken där tänkte: "Det är så här man glömmer saker, höhö!" Så himla dum! Men jag hade lite annat i hjärnan om man säger så. Så nu har jag varken kontokort eller körkort. Eller gymkort, lånekort eller pendlarkort. Eller alla medlemskort som jag samlat på mig från diverse butikskedjor. Dryyygt att skaffa nytt! Och det nya kontokorten kommer inte förrän på måndag antagligen. Tur att jag har bunkrat upp med mat! Och tur att jag redan köpt alla julklappar! Och en jävla tur att jag inte hade kontanterna för Kumo i plånboken.

Första dagarna som hundägare.

Börjar få lite rutin på detta nu. Det har i och för sig bara gått 3 dagar, men vi har börjat så smått att lära känna varandra. Dagarna består av bus, mys, bajs & kiss, mat och tupplurar. Några små olyckor har hänt inomhus, men annars är han jätteduktig! Han är precis som en liten valp ska va. Busig, bitig, glad och söt. Idag hjälpte han mig med pluggandet och det var tänkt att mamma skulle ha kommit hit och passat honom lite när jag hade mitt muntliga prov i webbdesign över nätet, men hon blev dålig. Det löste sig ändå, la ut lite godis som han fick nosa reda på och det tyckte han var toppen och alltså höll sig sysselsatt och tyst medan jag pratade html, css och sånt. Är äntligen klar med kursen nu. Skönt! Imorgon är det sista lektionen i historia, men det blir nog att jag stannar hemma, vi ska ändå bara få veta vilket betyg vi får. Och på måndag har jag franska, sen, är det äntligen jullov!

Välkommen Kumo

Då var han alltså äntligen här. Lilla Kumo. Vi har haft en fin första dag tillsammans med mycket bus och mys. Han verkar vara en alldeles underbar liten kille och jag känner på mig att vi kommer få uppleva mycket kul tillsammans. Och visst är han SÖT!

Checklist:

Köpt halsband, koppel, hundbädd, matskålar, leksaker m.m
Placerat ut föregående föremål på lämpliga ställen i lägenheten
Städat
Gömt undan alla sladdar så gott det går
Inte köpt någon giftig julstjärna fastän jag tycker de är jättefina
Storhandlat så jag slipper lämna hemmet på ett par dagar
Fixat försäkring
Bestämt namn

Så nu är det bara själva valpen som fattas men om cirkus ett dygn så ska även det vara checkat och klart.

A dead line

Idag har jag i princip suttit i 12 timmar i sträck och pluggat webbdesign. 12 timmar! I sträck! Så man skulle kunna säga att det tar 12 timmar att göra en ganska simpel webbplats bestående av 6 sidor. Eller så är det bara jag som är dålig... Nu är det inskickat i alla fall, med 1 och 1/2 timme kvar till deadline. Hejåhå! Ser inte fram emot det muntliga provet.

Söndagsflummeri

I veckan åkte jag ut till Tärna för att se Bob Hansson. Han pratade bland annat hur många "misstag" som gjorde att just han blivit till, att han blev poet, att han stod just där osv. Om alla slumpar och allt som gick fel. Det var häftigt, det var häftigt att tänka så. Hur trots allt skit som man gjort och allt som gjort att man gått sönder faktiskt lett en till där man är idag, och kanske kommer leda fram till något bra som man inte trodde. Man behöver höra sånt ibland. Det var fint! Jag gillar Bob. Jag gillar att det finns människor som honom. Dels för att då slipper jag själv vara sån. Att det är okej att vara Bob, och det är okej att vara Sara. Det finns plats för alla.

Slut på söndagsflummeriet! Nästa vecka blir mighty busy med plugg, julklappsshopping och de sista förberedelserna inför att pluttvalpen flyttar hit på lördag.

Påminnelse från Ön

I veckan fick jag ett brev från Slite. De ville att jag skulle komma på en undersökning hos dem. De har inte tydligen inte insett att jag har flyttat och att jag sen nästan ett år tillbaka inte är folkbokförd på Gotland.

Det händer med jämna mellanrum att jag får eftersända brev ifrån Ön. Som små försynta påminnelser om att den fortfarande finns kvar, och att jag inte får glömma bort den. Men varför skulle jag vilja glömma?

Jag tänker mig att ön just nu är täckt med vit tung snö och tvingar befolkningen att köra sakta sakta på vägarna. Hur Visbys gator och gränder är pyntade och hur havet ligger stilla stilla.

Jag kommer inte glömma, och jag kommer komma tillbaka.